Vad är dosglapp?

”Dosglapp” är ett vanligt uttryck som används vid PS. Det beskriver tidsperioden från det att effekten av en läkemedelsdos upphör fram tills nästa dos börjar verka. Det tycks alltså finnas ett ”dosglapp” i de fördelaktiga effekterna av föregående dos (se figur nedan).

 

Dosglapp mellan doser av levodopa

 

Varför uppstår dosglapp?

Det finns ingen exakt förklaring till vad som orsakar dosglapp. Levodopa verkar genom att leverera dopamin till nervcellerna hos personer med PS. Allteftersom PS fortskrider är det dock möjligt att läkemedel innehållande levodopa blir sämre på att kompensera för den ökande förlusten av dopaminproducerande nervceller. En annan möjlighet grundas på teorin att det extra dopamin, som tillförs med varje dos av levodopa vid tidig PS, lagras och därefter frisätts när det behövs. Vid mer framskriden PS kan dopamin inte längre lagras och därför frisätts allt på en gång, vilket till att börja med fungerar bra (ON-tid), utvecklas till att fungera alltför bra (ON-tid med dyskinesier), återgår till att fungera bra igen (ON-tid) och ger därefter dosglapp (OFF-tid). Dessa variationer är exempel på motoriska fluktuationer.

 

Vilka symtom ger dosglapp?

Symtomen på dosglapp varierar från person till person, och förekommer kanske inte efter varje dos av levodopa. Dosglapp brukar ge en svag och gradvis ökning av symtomen, en del personer märker då en ökad tremor eller långsamhet. Andra typer av motoriska fluktuationer i samband med mer framskriden PS, t.ex. de som kallas ON–OFF-fluktuationer, ger däremot snabbare och ibland oförutsägbara växlingar mellan perioder med god funktion och perioder med dålig funktion. Patienterna kan uppleva att symtomen återkommer, däribland tremor, stelhet, ångest, depression och smärta.

 

Behandling av dosglapp

Som man kan förvänta sig avhjälps dosglappet genom att ta nästa dos av levodopa – även om det ofta finns en fördröjning på upp till 1 timme innan läkemedlet har effekt. En läkare kan minska effekterna av dosglapp genom att rekommendera:

•       lägre, men tätare doser av levodopa
•        en annan form av levodopa som frisätter läkmedlet mer gradvis (dvs. en tablett med långsam/kontrollerad/förlängd frisättning)
•       att tugga levodopa-tabletterna eller ta dem tillsammans med kolsyrade drycker för att få snabbare effekt
•       inte ta levodopa i samband med måltider (mat fördröjer dess effekt)
•       att behandla förstoppning (levodopa absorberas i tarmen precis nedanför magsäcken och om en person är förstoppad kan dosen stanna kvar i magsäcken i flera timmar och därför inte ha någon effekt).

Ett annat alternativ är att lägga till ett annat läkemedel (MAO-B-hämmare, dopaminagonist eller COMT-hämmare) för att minimera symtomen på dosglapp. Tillägget av detta andra läkemedel kallas tilläggs- eller kombinationsbehandling

Det står klart att behandling av motoriska fluktuationer är en komplicerad process och därför anpassar läkarna behandlingen för varje individ. Av detta skäl är det ibland bra om personen med PS för dagbok över symtomen och läkemedelseffekterna genom att skriva upp alla variationer under dagen. Detta ger läkaren extra information när han/hon ska rekommendera en behandling och gör att patienten slipper komma ihåg dessa detaljer mellan besöken. Följ länken till "Dagbok för dosglapp" så hittar du en mall till en dagbok som kan skrivas ut och användas för att registrera symtom varje dag.