MAO-B-hämmare

Hur fungerar de?

I hjärnan bryter ett enzym som kallas MAO-B (förkortning av monoaminoxidas B) ned dopamin och förhindrar därmed dess verkan – en normal kontrollmekanism. MAO-B-hämmare förhindrar att MAO-B verkar och detta höjer nivåerna av dopamin i hjärnan (se figur nedan)

Vid Parkinsons sjukdom (PS) kan därför MAO-B-hämmare (rasagilin) ges för att förhindra att dopamin bryts ned – och därigenom förlänga effekten av dopamin i hjärnan (däribland det dopamin som tillförs genom behandling med levodopa).

Vilka är fördelarna?

MAO-B-hämmare är användbara i de mycket tidiga stadierna av PS och kan användas som en första behandling – vilket skjuter upp behovet av levodopa. När levodopa behövs, kan behandling med MAO-B-hämmare fortsätta eller på nytt läggas till i behandlingsprogrammet, vilket gör det möjligt att använda en lägre dos av levodopa och därmed hjälpa till att skjuta upp debuten av de motoriska fluktuationer som förekommer vid långtidsbehandling med levodopa.

Vilka biverkningar förekommer?

Rasagilin tolereras i allmänhet väl, de vanligaste biverkningarna kan du läsa om i Patient-FASS.

Selegilin tolereras i allmänhet också väl men har ökad biverkningsrisk vid avancerad sjukdom. Läs mer om biverkningar i Patient-Fass.

Ökningen av biverkningar i samband med levodopa och MAO-B-hämmare kan lindras genom att justera dosen av levodopa

Formuleringar av MAO-B-hämmare

En praktisk fördel med MAO-B-hämmaren rasagilin är att den alltid tas som en dos en gång dagligen, när som helst under dagen, med eller utan mat, den kräver ingen titrering (den gradvisa ökning i dos som ibland används för att hitta den effektivaste nivån för behandling), och ger därför ett bekvämt administreringsschema.

Hur MAO-B-hämmare fungerar