P – R – S – T – U –
Pallidal stimulering – en kirurgisk teknik där trådar med elektroder i spetsarna förs in i globus pallidus och ansluts till en pacemaker-liknande apparat som, när den kopplas på och sätts igång, levererar svaga elektriska pulser till globus pallidus. Detta är motsvarigheten till lesionering, men är inte nödvändigtvis permanent, dvs. kan avlägsnas.
Pallidotomi – en kirurgisk teknik där globus pallidus-området i hjärnan förstörs eller förändras. Den används för att minska överaktiviteten i detta område av hjärnan och förbättra symtomen vid PS, däribland dyskinesi orsakad av levodopa.
Parkinsons sjukdom (PS) – långvarig, fortskridande rörelsestörning som omfattar förlust av dopaminproducerande nervceller i hjärnan.
Parkinsonism – avser en serie symptom i samband med långsamma rörelser (tremor, rigiditet, m.m.) vilka är vanliga vid allvarliga tillstånd (parkinsonliknande tillstånd), däribland PS.
PET-undersökning – positronemissionstomografi (PET) är en undersökning som kan påvisa kemiska substanser i hjärnan. Den används ibland för att skapa bilder som visar arrangemanget av dopaminproducerande nervceller.
Postural instabilitet – svårigheter att hålla en stabil kroppsställning, såsom vid stående, sittande eller gående.
Progressiv supranukleär pares (PSP) – en form av parkinsonism som ger tidiga symptom såsom problem med balans och gång, ögonrörelser, tal och sväljning. Den svarar inte lika bra på läkemedel som PS gör.
Psykos – en typ av sinnesstörning som omfattar förlorad verklighetskontakt, t.ex. hallucinationer, paranoia (förföljelsemani).
Rigiditet – stelhet.
Schwab & England-skalan – ett system som används för att skatta en person med PS efter nivån av självständighet. 100 % avser total självständighet och skalan går ned till ett lägsta värde på 0 %, vilket avser ett tillstånd med fullständigt beroende.
Signalsubstans – en kemisk substans som förekommer i nervsystemet och som vidarebefordrar meddelanden (signaler) mellan olika nervceller. Exempel på signalsubstanser är dopamin, acetylkolin, noradrenalin och serotonin (”välbefinnandesubstansen”). Dopamin är inte den enda signalsubstans som är involverad vid PS.
Sjukdomsmodifiering – en term som används för effekten av en behandling som förändrar en sjukdoms naturliga förlopp (i motsats till att bara lindra symtomen). Vid PS kan detta innebära att sakta ned eller hejda sjukdomens fortskridande.
SPECT-undersökning – enfotonstomografi (single photon emission computed tomography, SPECT) är en undersökning som kan ge bilder av hjärnan. Vid PS används den ibland för att påvisa dopaminproducerande nervceller i hjärnan.
Substantia nigra – område i hjärnan där dopamin produceras.
Subtalamusstimulering – en kirurgisk teknik där trådar med elektroder i spetsarna förs in i nucleus subthalamicus och ansluts till en pacemaker-liknande apparat som, när den kopplas på och sätts igång, levererar svaga elektriska pulser till nucleus subthalamicus. Detta är motsvarigheten till lesionering, men är inte nödvändigtvis permanent, dvs. kan avlägsnas.
Subtalamotomi – en kirurgisk teknik vid vilken en liten del av nucleus subthalamicus-området i hjärnan förstörs. Den används för att minska överaktiviteten i detta område av hjärnan och förbättra symtomen vid PS.
Talamusstimulering – en kirurgisk teknik vid vilken trådar med elektroder i spetsarna förs in i talamus och ansluts till en pacemaker-liknande apparat som, när den kopplas på och sätts igång, levererar svaga elektriska pulser till talamus. Detta är motsvarigheten till lesionering, men är inte nödvändigtvis permanent, dvs. kan avlägsnas.
Talamotomi – en kirurgisk teknik vid vilken en liten del av talamus-området i hjärnan förstörs. Den minskar överaktiviteten i detta område av hjärnan och förbättrar symtomen vid PS, särskilt skakningar.
Tidigt debuterande PS – PS som förekommer hos personer yngre än 40 eller 50 år (10–15% av personer med PS får sin diagnos före 50 års ålder). Denna form av PS är vanligare än den form som förekommer hos äldre personer och den ger något annorlunda symtom. Forskning har visat att tidigt debuterande PS kan bero på vissa ärftliga anlag i familjen, särskilt om sjukdomen diagnostiseras före 40 års ålder.
Tilläggsbehandling – behandling/läkemedel som adderas till personens befintliga behandling.
Titrering – ett sätt med vilket läkemedelsdoser gradvis ändras för att hitta en dos som är effektiv, men inte ger oacceptabla biverkningar.
Tremor – rytmiska skakningar i delar av kroppen. Detta är ett av de viktigaste symtomen vid PS, även om det inte förekommer i alla fall av PS.
UPDRS-skalan – ett skattningssystem som används för att följa utvecklingen av PS genom att övervaka en persons fysiska och mentala förmågor, prestationsförmåga vid aktiviteter i det dagliga livet och svaret på behandling.
Vaskulär parkinsonism – en neurologisk störning vid vilken symtomen på parkinsonism är ett resultat av små slaganfall, snarare än en gradvis förlust av nervceller.
Back to top