Hur fastställs Parkinsons sjukdom?
Parkinsons sjukdom (PS) är inte alltid så lätt att diagnostisera, eftersom varje fall av PS är unikt och, eftersom det är en neurologisk störning, symtomen liknar många andra störningar i hjärnan. En erfaren neurolog bör dock kunna ställa rätt diagnos. När läkaren ställer diagnos på PS lyssnar han/hon på hur patienten själv upplever sitt tillstånd och ger noggrant akt på symtomen vid en kroppslig undersökning. De viktigaste symtomen vid PS är långsamma rörelser, stelhet, och ibland skakningar och balansförlust. Det är den speciella kombinationen av dessa symtom som kan leda läkaren till en diagnos på PS. De första tecknen på PS kan vara svårigheter med fina rörelser, t.ex. sådana som behövs för att skriva, sy, raka sig m.m. Dessutom börjar man alltmer inse att symtom som inte är relaterade till rörelser kan hjälpa till vid tidig diagnos på PS.
Även om PS påverkar hjärnan, kan vanligtvis inte en hjärnundersökning med skanning identifiera PS och de förändringar som sjukdomen framkallar i hjärnan. Datortomografiska (DT) eller magnettomografiska (MRT) undersökningar (som skapar bilder av olika delar av hjärnan) kan användas för att utesluta andra störningar, som kan orsaka symtomen. Om bilden ser normal ut är det möjligt - men inte säkert - att symtomen orsakas av PS. På samma sätt kan de typer av hjärnskanning som kallas PET och SPECT, och som kan visualisera dopamin i hjärnan, användas för att ge stöd åt en diagnos på PS och utesluta andra orsaker - men återigen kan dessa undersökningar inte bevisa att en person har PS. Av detta skäl är diagnosen beroende av beskrivning/observation av symtom och en kroppslig undersökning. Dessutom kan det finnas vissa andra undersökningar, såsom röntgen och blodprover, som kan hjälpa till att visa att symtomen inte orsakas av några andra störningar.
Om en person har PS, kommer förloppet att bedömas med jämna mellanrum baserat på läkarens kliniska intryck, och ibland genom att använda en eller flera skattningsskalor. Dessa skalor innefattar att läkaren testar och observerar personens funktioner och markerar detta på en skala. En av de oftast använda skalorna är UPDRS (Unified Parkinson's Disease Rating Scale), som poängsätter prestationsförmågan inom alla områden för rörelse och daglig funktion. Denna typ av skattning hjälper läkaren att övervaka förloppet hos personen med PD, och att ge den lämpligaste typen av behandling. Andra skalor som används för underlätta bedömningen vid PS är Hoehn & Yahr-skalan, som klassificerar PS i ett av fem stadier, och Schwab & England-skalan, som skattar individen efter graden av oberoende. En beskrivning av var och en av dessa skalor finns i ordlistan på denna webbplats.
